Jessica möter: Epishine

Det är med nyfikenhet som jag ansluter till Teams-mötet med Mattias Josephson, chef för affärsutveckling, medgrundare och tidigare VD på Epishine. Bara några minuter in i intervjun står det klart att det var just en vilja att göra skillnad som gjorde att Mattias och det dåvarande forskningsprojektet korsade varandras vägar. Mattias, som har en gedigen erfarenhet av att starta och bygga bolag, berättar hur han under en period i livet börjat drömma om att använda sin entreprenörsanda för att göra världen bättre.

– Jag blev fascinerad över de som lyckades kombinera bolagsbyggande entreprenörskap med att ta tag i problem som finns i samhället och på den här planeten.

Viljan att göra skillnad återfinns inte bara hos Mattias, utan hos hela Epishine-teamet. Sex år efter uppstarten 2016 är man ett 30-tal medarbetare från runtom i världen som samlats i Linköping där företaget har kontor, labb och produktion. Mattias berättar att han blir lika chockad varje gång, men ställer man frågan ”Varför jobbar du på Epishine?” så svarar många ”För att vara med och förändra världen”. Jag hinner tänka att det nog är en förutsättning att tänka stort om man ska åstadkomma stora saker. 2040 är nämligen inte bara året då Epishine ska vara störst på solceller, utan också året man räknar med att solkraft ska vara världens största energikälla. Går visionen i mål är Epishine på väg att bli ett av världens största bolag. Mattias erkänner att visionen är smått bisarr, men potentialen fantastisk.

Mattias tillsammans med kollegor från Epishine-teamet. Foto: Epishine.

Vad är speciellt med Epishines tryckta organiska solcell och hur ska den förändra världen?

Solcellen är flexibel, tunn som en hundradels hårstrå och tryckt på återvunnen PET-plast. Enligt Mattias är det inte enbart materialet som är unikt, utan även tillverkningsprocessen som kräver lite material och är väldigt skalbar. Det verkar som att det är just detta som kommer möjliggöra för Epishine att göra stor nytta, för många.

– Den långsiktiga målsättningen är att ta detta till extrema volymer och dra nytta av skalbarheten, resurseffektiviteten och prismöjligheterna som finns med den här tekniken, för att göra global skillnad vad det gäller växthusgaser.

Gör vi inte redan skillnad genom vår användning av vanliga solceller undrar du kanske? Det gjorde i alla fall jag. Jag får snabbt lära mig att kiselsolceller (de som vi ofta ser på hustak) är helt rena i sin användning, men det tar 1 till 2 år innan de har betalat tillbaka den energi som går åt vid tillverkningen. Dessutom är de ganska tuffa att återvinna.

– Ska vi ställa om jordens energisystem från fossila bränslen till solteknik, och accelerera processen så snabbt som möjligt, behövs en solcellsteknik med kortare energiåterbetalningstid än 1-2 år. I alla fall om situationen inte ska förvärras under tiden vi accelererar tillverkningen.

Jämförelsen med Epishines solcell är slående, den betalar tillbaka sig energimässigt på ett fåtal veckor.

Solcellsfilm på rulle. Foto: Epishine.

Hur blir man världsledande och vilka utmaningar finns på vägen?

Även om Epishine på sikt kommer att bli en stark konkurrent och erbjuda ett till och med bättre storskaligt energisystem än kiselsolceller, menar Mattias att det kommer ta tid. Som ett första steg på vägen har företaget valt att rikta in sig på en nischprodukt – en ljuscell optimerad för inomhusljus från vanliga lågenergilampor som ska ersätta behovet av batterier i strömsnål elektronik såsom fjärrkontrollen till tv:n. Mattias spår dock att potentialen med ljuscellen är större än så.

Att byta batterier i fjärrkontrollen eller brandvarnaren är inte så jobbigt, men tanken på en vardag med elektriska apparater som håller koll på allt ifrån energiförbrukning i varje rum till huruvida fönster och dörrar är öppna, stängda eller låsta är inte långt borta. ”Det blir en del batterier att byta” säger Mattias menande, men med glimten i ögat.

Möjligheterna stannar inte där. I en nästa fas finns planer på att gå från inomhusljus till solljus, och integrera solcellen i byggnadsmaterial såsom fönster eller fasader. När Mattias leker med tanken att utforma solcellen på ett sätt som efterliknar en tegelsten, blir det tydligt att bara fantasin sätter gränser för vad som är möjligt att åstadkomma med en bit plast.

I ett samtal präglat av möjligheter, framtidstro och en rejäl dos självförtroende undrar man såklart om det finns några utmaningar. ”Det går fruktansvärt bra men klart det finns utmaningar” utbrister Mattias.

– Vi ger oss in på en marknad som faktiskt inte riktigt finns. I dagsläget driver man saker med batterier, och man vet att man vill göra det på ett annat sätt men ingen är van att driva saker med ljus.

Att Epishine är ett ungt företag som jobbar med nya material och annorlunda tillverkningsprocesser är också en utmaning.

Vad hoppas du att HOPE ska bidra med i er resa framåt?

– Kollektiv intelligens! Det är viktigt både i bolag och mellan bolag. Jag tror mycket på kluster. Om man samlar ett antal bolag som jobbar med närliggande disruptiva saker finns det jättestora fördelar i att stimulera kontinuerlig informell interaktion mellan dessa. Bara att ha bolag som gör likande resor som man springer på ofta och diskuterar och byter erfarenheter med är värdefullt, men jag tror även att vi kommer kunna dra kunder till varandra.

Nyfiken på HOPE? Läs mer här.