Blogg: Rapport från The Conference – del 2

Dag 2 startar med en liten stråkensemble från Malmö symfoniorkester. Riktigt bra start på en sån här krävande konferens. Man blir lite extra skärpt av levande stråkar på något vis som jag inte kan förklara. Första talare idag blev Tega Brain, en australiensk konstnär som arbetar inom fältet AI och klimatförändring. Hon nådde inte riktigt mig, men jag fick många inspel, ex:

• Synthetic messenger, kolla här!
• Jevons paradox, som redan 1865 menade att teknisk utveckling som ökar resurs- och energieffektivitet i samhället tenderar att medföra ökad, snarare än minskad, konsumtion av resursen ifråga.
• Lucas Joppa, ai for earth.
• https://www.half-earthproject.org/discover-half-earth/
• Världens första vetenskapsman att se våra klimatproblem var feministen Eunice Foote. Det gjorde hon redan 1856.
• Vi har lösningar och teknik att möte klimatutmaningarna, men saknar politik som är beredd att agera och ta första steget.

Den sista strecksatsen får gälla även för kommande session där Viktor Galaz från Stockholm Reciliance Center inledde lika galant som hans namn nästan är. Sedan fyllde Ikea och B Corp på. Detta måste ni bara se själva här! Det är inget som jag kan förmedla bättre än talarna själva.

Andra och sista dagen är halvvägs och en bra text ploppade upp som förklarade för mig varför jag är här och varför vår bransch behöver vara med på en sån här ospecifik tänkar-konferens: To understand machine intelligence, we must understand the people, systems and cultures creating it.

Eftermiddagen börjar med Alice Rawthorn som pratade om design emergency. Verkligen en bra, och behövlig, förklaring till varför designbegreppet idag är så mycket mer än vad många fortfarande tror att det är, nämligen grafisk formgivning eller inredning av hem. Pardoxen är att 95 % av oss som är här vet detta. Alla andra, som borde få denna insikt går inte på den här typen av event. Det var ändå roligt att höra hur en grupp ukrainska designers fysiskt hackade vägskyltar genom att helt enkelt ta bort ortsnamn, så inte ryssen hittar. Sen ersatte man namnen med ryska ordet för Haag…

Sen blev det en breakout session med titeln Spatial computing, som alltså blev lika toppen som inledningstalarna igår. Spatial Computing tog vid med våra sinnen och kopplade vår digitala framtid ihop med dem. Låter omöjligt, men genom mobilens olika sensorer (smaka på engelska ordet senses här). Nu Carolyn Steel, som skrivit boken Sitopia. Handlar återigen om mat. England äter alltså lika mycket färdigmat som resten av europa.. Steel varnar oss för att gå samma väg.

Jag börjar se en röd tråd i talare och ämnen. Många talare har på något vis arbetat med mat. Det är intressant att se hur innovation gjort att de gått vidare. Design, i sin vida beskrivning, ser ut att ha haft en roll, vilket även green and clean haft. En personlig reflektion är att alla deltagarna här ser ut att vara otroligt nöjda med sig själva och att få tillhöra en utvald, lite duktig skara människor som vet så mycket om så lite… inklusive mej själv.

Nu dags för webb 3.0… Förväntar mig en sån aha-upplevelse som jag fick igår kring hur AR/VR och IRL kommer mixas samman genom metaverse. Återkommer längre ner.

Darja börjar med att konstatera att Sverige är EU-mästare i innovation, men bara tvåa i världen. Jag känner mig stolt som fått vara med i detta team Sverige faktiskt. Tyvärr är det inte bara min insats, utan Darja menar att kultur, infrastruktur och möjligheter har varit avgörande. Att Sverige har en transformativ innovationspolicy är också viktigt. Vad det sista innebär kan ni googla lika bra som jag.

Sedan pratar Darja om vad som händer nu och lanserar Mission oriented innovation. Man ska innovera innovationssystemet. Det låter bra tycker jag. Hon fortsätter med stort fokus på behov, vilket låter ännu bättre. För några år sedan lanserades UDI – utmaningsdriven innovation, så jag tolkar detta mest som tydligare fokus. Som exempel nämner Darja Mission Apollo, som var att sätta en man på månen och också att ta personen tillbaka inom en livstid /generation. Det är ett bra exempel på mission. Och man lyckades. Projektet gav så mycket mer än bara rymdresan. Idag är mycket av den teknik som behövdes en del av vår vardag i form av material, kommunikationslösningar, m.m. Missionsdriven innovation kan nog bli riktigt bra. Är nästa steg att designa missioner?

Nästa generation innovationsprogram Impact Innovation kommer tas fram tillsammans med Energimyndigheten och Formas. Också intressant.

Efter Darja är det dags för Vaughn Tan från University College London’s School of Management. Hans föredrag handlar mycket om risk och osäkerhet. Jag lär mig att risk är kalkylerbar osäkerhet och att det förflutna inte är hur framtiden ska se ut. Ändå gräver managementforskare där.

Nu lyssnar jag på Fäviken-Magnus, som jag inte kommer rapportera om då hans föredrag känns lite apart. Det finns dessutom på Youtube och jag rekommenderar er att lyssna, då det är en grym story. Jag fick aldrig möjlighet att uppleva Fäviken, men jag har sett honom live.

Hej för sista gången från Malmö!

Sitter på tåget med så mycket ny kunskap och insikter att det känns skönt att få dela med sig så här. Först av allt vill jag tacka Norrköping Science Park för möjligheten att ta del av detta grymma evenemang. Skulle gärna bara jobba med att bevaka konferenser, forums, thinktanks, m.m. till pension om något år.

Sista rapporten blir från andra dagens eftermiddagspass Get together with Web3 som jag tycker knyter ihop den röda tråden lite. Kyle McDonald, kodande konstnär, Mikkel Malmberg, dansk konstnär och oberoende utvecklare av webplattformar för bl.a. digital konst samt Penny Rafferty, som är författare, kritiker och visuell teoretiker baserad i Berlin och arbetar som revisor och forskare i gränssnittet mellan konst, kultur och teknik. Penny började prata decentraliserade och autonoma organisationer, men kom snabbt in på quadratic voting, som är ett beslutssystem jag aldrig hört talas om, men verkar passa bra i den s.k. Web3-scenen. Penny är en av grundarna av Black Swan, som är en tvärvetenskaplig institution för forskning och praktik.

Det är knappt två år sen vi ”upplysta” hörde om begreppet NFT och började ana något. Sen har fler lösningar dykt upp och jag tänker att Web3 måste vara lika främmande for många idag som vår vardag skulle te sig för någon som levde fram till 80-talet. Web3 är inte speciellt svårt, men jag tror att många inte är intresserade helt enkelt. Mikkel Malmberg försöker förenkla med att Web1 var att läsa, Web2 var både läsa och skriva. Web3 är läsa, skriva och äga. Digitalt ägande är intressant och det möjliggörs av blockkedjeteknik.

Kyle McDonald var en intressant figur. Konstnärer med digitala penslar lockar alltid mig. Han nämner projekt som Light Leak, Siren och någon form av scen kallad Proof of work, som var knuten till kryptovalutan Etherum. Han är också knuten till klimatprojekt som nori.com, tradewater.us och grön sand, som var helt nytt för mig. Kyle lärde oss också att begreppet carbon footprint skapades av globala reklambyrån Ogilvy & Mather 2005 på uppdrag av British Petroleum (BP) för att styra bort ansvar för klimatförändringar från fossila bränslen till människors beteenden.

En summering av Web3 med talarnas tre egna begrepp är: Digital ownership, identity och community. Får en känsla av att gårdagens insikter kring att digitalt och analogt möts i metaverse och att detta kommer ingå Web3. Det tilltalar definitivt långt ifrån alla idag och det går att förstå varför vissa grupper inte är med. Jag är själv osäker på jag kommer finnas i Web3. Det handlar om ålder, generationstillhörighet, utbildning och kultur, men är självklart inte så enkelt. Jag tror att de man kallar millenials sakta och ganska odramatiskt kommer förstå Web3.

Avslutningsvis ord från Magnus Nilsson, Fäviken: Time is not money – it’s life.

/Bosse Sundborg